Asterix föddes med kejsarsnitt den 8 juli 2013 på Nyköpings Smådjursklinik. Mamma Alba hade svaga sammandragningar nästa hela dagen innan. Men då ingenting hände så bestämde vi oss att åka till Strömsholm under natten. Där tog dom röntgen och ultraljud och konstaterade att det fanns ett foster som levde och mådde bra, att den hade hicka *ler* men att den låg på tvären. Vi blev tillsagda att åka hem och att väntad på att Alba skulle få mer värkar. Men när vi kom hem hade hon hade inga sammandragningar alls!
Nu hade det hunnit bli morgon så vi ringde till Smådjurskliniken här i Nyköping och fick tid kl 11:00. Där togs en ny röntgen som visade att fostret fortfarande låg lika illa och det beslutades då att Alba skulle snittas direkt. När veterinären öppnade Alba var livmodern full med var...
Veterinären var nu inte så hoppfull när hon tog upp ungen, men hon gav den i alla fall till sköterskan och sa:
"kan du se om du får liv i den här!!" Otroligt nog var ungen mycket livskraftig och fick ligga i sköterskans bh för värmens skull tills de var färdiga med Albas operation. Den inflammerade livmodern togs bort och Alba blev nu kastrat.
Sköterskan på Smådjurskliniken ringde mig och meddelade att Alba mår bra efter omständigheterna och att hon hade fått en kille. Vi var alla självklart glada att den lilla hade överlevt men inom mig var jag besviken och ledsen när jag fick veta att Alba fått en pojke. Hur skulle det nu gå med min uppfödning? Ska jag behöva hitta en ny avelshona att köpa in? Veckorna gick och Asterix började närma sig 12-13 veckor. Det bestämdes att vår äldsta dotter Camilla skulle vara fodervärd till honom och att jag skulle hitta en ny hona. När vi skulle besikta Asterix så hittade inte veterinären några kulor, utan hon hittade en snipa.
Då blev han ATHENA - våran efterlängtade hona!
Athena har givit mig 2 fina kullar, 10 bebisar totalt.
Athena fick sina kullar tätt, så hon behövde få vila. Hon fick äta p-piller och blev en helt tokig katt.
Athena blev elak och argsint mot både människor och de andra katterna. Hon fick prova en annan sorts p-piller, och blev lite trevligare, men fortfarande inte sig själv. Då slutade jag ge henne p-piller och hon började löpa varannan vecka istället. Jag förstod att hon inte mådde bra.
Efter mycket övervägande och långa samtal med veterinären bestämde vi att Athena skulle bli kastrat.
Det var inget lätt beslut då, men nu mår Athena bättre och är en super gosig, härlig tjej igen. Hon mår bra igen!
Nu känner jag att det var rätt beslut att kastrera henne.