Till minne av Smirre


Smirre hittade hem till oss i oktober 2004.  Han är en av skälen till varför jag är en galen kattmänniska för Smirre var den underbaraste och gosigast katt man kan tänka sig. Han älskade alla katter och människor han träffade. Och alla människor älskade honom. Han såg till att alla katter höll sams och Smirre va den som tvättade och pussade alla. Han älskade även att sitta i knäet och gosa med oss och kunde till och med dregla av kelighet.

 

Det var vår måg Henke som hittade Smirre när han var på väg till jobbet - en mycket, mycket tidig morgon. För mitt på vägen satt något brunt (Smirre) och åt på något oidentifierbart. Henke tvärnitar men Smirre vägrade att flytta på sig. Då tar Henke in honom i bilen och bjuder honom på sin matlåda, något som var väldigt populärt.

 

När Henke tog i Smirre kände han att det bara var skin och ben, så han ringde Arne som hämtade hem honom. Det blev en tur till veterinären där det konstaterades att han inte var chippmärkt, att hela magen var full med mask och att han hade öronskabb. Han var även så mager att veterinären bedömde att han hade ca 3 dagar kvar att leva om vi inte hade hittat honom.

 

Vi fick ha Smirre i 11 underbara år. Han blev som vårat kärleksbarn. Speciellt Arne älskade honom lika mycket som våra andra "riktiga" barn. Tyvärr fick Smirre cancer i käkbenet. Han fick en stor bula under hakan så vi lät honom somna in innan det gick för långt.

RIP Smirre

Aldrig glömd.

Alltid älskad.