Asterix föddes med kejsarsnitt den 8 juli 2013 på Nyköpings Smådjursklinik. Mamma Alba hade svaga sammandragningar nästa hela dagen innan. Men då ingenting hände så bestämde vi oss att åka till Strömsholm under natten. Där tog dom röntgen och ultraljud och konstaterade att det fanns ett foster som levde och mådde bra, att den hade hicka *ler* men att den låg på tvären. Vi blev tillsagda att åka hem och att väntad på att Alba skulle få mer värkar. Men när vi kom hem hade hon hade inga sammandragningar alls!

Nu hade det hunnit bli morgon så vi ringde till Smådjurskliniken här i Nyköping och fick tid kl 11:00. Där togs en ny röntgen som visade att fostret fortfarande låg lika illa och det beslutades då att Alba skulle snittas direkt. När veterinären öppnade Alba var livmodern full med var...

Veterinären var nu inte så hoppfull när hon tog upp ungen, men hon gav den i alla fall till sköterskan och sa: 

"kan du se om du får liv i den här!!" Otroligt nog var ungen mycket livskraftig och fick ligga i sköterskans bh för värmens skull tills de var färdiga med Albas operation. Den inflammerade livmodern togs bort och Alba blev nu kastrat. 

Sköterskan på Smådjurskliniken ringde mig och meddelade att Alba mår bra efter omständigheterna och att hon hade fått en kille. Vi var alla självklart glada att den lilla hade överlevt men inom mig var jag besviken och ledsen när jag fick veta att Alba fått en pojke. Hur skulle det nu gå med min uppfödning? Ska jag behöva hitta en ny avelshona att köpa in? Veckorna gick och Asterix började närma sig 12-13 veckor. Det bestämdes att vår äldsta dotter Camilla skulle vara fodervärd till honom och att jag skulle hitta en ny hona. När vi skulle besikta Asterix så hittade inte veterinären några kulor, utan hon hittade en snipa.

Då blev han ATHENA - våran efterlängtade hona!

Athena har givit mig 2 fina kullar, 10 bebisar totalt.

Sommaren 2023 blev Athena väldigt smal och ville inte äta. Vi var hos veterinären och proverna visade på för höga värden på sköldkörteln och på njurarna, Athena fick medicin och blev bättre.

Hon gick på kontroller och blev väldigt fin i pälsen och hullet till augusti 2025 då fick hon urinvägsinfektion.

Athenas njurar klarade inte mera, när hon kissade var det mera blod än urin. 

Den 22/8 2025 fick Athena somna in och inte behöva ha ont mera.  

RIP Athena

Min första Berglyckan's flicka -

vila i frid min älskade skatt!

S*Raggarungarna Alba flyttade in till oss i november 2007, då jag fick den stora äran att vara fodervärd till henne.  Den 28 januari 2008 fick Alba sin andra kull hos oss, S*Yataz G-kull och efter det gick hon över i våran ägo. 

Nästa dräktighet gick tyvärr inte lika bra. När hon fick den lilla bebisen Athena så var hennes livmoder full med var och efter det blev hon kastrat. Men det räckte med Athena. Alba blev härmed då stammoder till Berglyckan's alla katter!

Mycket kan jag berätta om denna underbara katt som ville vara med överallt men som tyvärr inte var någon knä katt. 

Hon var en mycket stolt dam som visste att visa upp sig. Hon var husets drottning! Hon var den som kom först till dörren och hälsade. Hon valde gärna ut någon av gästerna som sen skulle gosa mage under heeeela besöket.

I augusti 2019 så somnade Alba in. Hon blev 13 år. Det gick mycket fort, vi misstänker hjärnblödning.

RIP Alba

Du kommer alltid att förbli vår drottning!

Smirre hittade hem till oss i oktober 2004.  Han är ett av skälen till varför jag är en galen kattmänniska, för Smirre var den underbaraste och gosigast katt man kan tänka sig. Han älskade alla katter och människor han träffade. Och alla människor älskade honom. Han såg till att alla katter höll sams och Smirre var den som tvättade och pussade alla. Han älskade även att sitta i knäet och gosa med oss, och kunde till och med dregla av kelighet.

Det var vår måg Henke som hittade Smirre när han var på väg till jobbet - en mycket, mycket tidig höst morgon. För mitt på vägen satt något brunt (Smirre) och åt på något oidentifierbart. Henke tvärnitar men Smirre vägrade att flytta på sig. Då tar Henke in honom i bilen och bjuder honom på sin matlåda, något som var väldigt populärt.

När Henke tog i Smirre kände han att det bara var skin och ben, så han ringde Arne som hämtade hem honom. Det blev en tur till veterinären där det konstaterades att han inte var chippmärkt, att hela magen var full med mask och att han hade öronskabb. Han var även så mager att veterinären bedömde att han hade ca 3 dagar kvar att leva om vi inte hade hittat honom.

Vi fick ha Smirre i 11 underbara år. Han blev som vårat kärleksbarn. Speciellt Arne älskade honom lika mycket som våra andra "riktiga" barn. Tyvärr fick Smirre cancer i käkbenet. Han fick en stor bula under hakan så vi lät honom somna in innan det gick för långt.

RIP Smirre

Aldrig glömd.

Alltid älskad.

Ständigt saknad av oss alla.

Morris föddes 2002 på en gård utanför Tystberga där vår dotter Annelie köpte honom och hans halvsyster Ninomir. Ninomir följde med med Annelie och Henke när de flyttade till eget boende. Morris stannade kvar hos Arne och mig då han och Smirre hade blivit bästa vänner.

Morris var en stor katt som vägde runt 6 kg. Han vill gärna vara den som bestämde och hade åsikter om det mesta. Smirre, den som egentligen bestämde, var snäll och lät Morris tro att han bestämde. Men bara så länge Morris uppförde sig, annars sa Smirre ifrån. Morris var tyvärr inte så förtjust i andra människor, men han var jätte gosig mot oss. Särskilt mot mig - vi hade något speciellt.

När vi fick kattungarna Berglyckan´s B-kull så tyckte Morris att det blev för mycket katter och för stökigt. Jag såg att han inte mådde bra, han var stressad och drog sig undan. Därför fick han flytta till Annelie och Henke där har han gick tillbaka till sitt gamla jag och fick njuta de sista åren av livet. Efter en tids sjukdom fick han tyvärr somna in 2019.

RIP Morris

Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta.